Jaha, då var jag i Kina igen, det var ett tag sedan senast men allt är sig likt, det luktar kina och är fullt med kineser. Som luktar kineser. Min granne på inrikesflighten mellan Beijing och Zhuhai hade uppenbarligen haft en orgie i vitlök den senaste veckan. Inrikesflyg är alltid lika intressant, den här gången serverades det inte nudlar, annars är ljudet som uppstår när ett helt flygplan med kineser sörplar nudlar en klart annorlunda ljudupplevelse. Det som serverades igår var i stället en kinesisk variant av hamburgare, en friterad sesambulle med nåt platt odefinierbart kött. Ätbar när man är så hungrig som jag var men jag tror inte att det skulle bli nån hit på McDonalds där hemma. Det finns andra intressanta fenomen med att flyga inrikes, det som ropas ut i högtalarna är samma som i övriga världen: sitt kvar i stolarna med säkerhetsbältena på er och mobiltelefonerna avstängda tills vi är vid gaten och varningslamporna i taket släcks. Reglerna följs däremot inte så noga i det här landet. Mitt i starten ringde det snett framför mig och han svarade och pratade på i godan ro tills en av flygvärdinnorna fräste åt honom. Och när man har fått ner hjulen på marken i landningen så hör man ett ljudligt "klick-klick-skrammel" följt av lite blipp-bloppande när största delen av passagerarna knäpper upp säkerhetsbältena och plockar fram och startar sina mobiltelefoner. Nästa steg är sedan att så fort hjulen har stannat att kasta sig ur stolen och tränga sig förbi alla andra i gången i planet för att hinna först ut. Jag har en liten fördel där eftersom jag är ett par decimeter längre än alla andra, men trots att jag gör mitt bästa för att på pin kiv stänga gången för alla hetsiga män i kostym som ska förbi så var där ett par stycken som boxade sig förbi.
Flygplatsen i Zhuhai var en ny bekantskap för mig, senast jag var här flög jag till Hong Kong och tog färjan över, men den här resrutten var bättre. Gubbarna i kostym som trängde sig för mig ut reste uppenbarligen bara med handbagage och de försvann snabbt ut genom dörren, själv fick jag ställa mig vid ett bagageband och vänta på min incheckade väska. Men det var lättare sagt än gjort när man är först framme vid bagageutlämningen. Ingen att följa efter, bara text med kinesiska tecken, inga band som ens hade startat och bara några gamla tanter som stod och vaktade och inte såg ut att vara flytande på engelska direkt. Jag viftade lite med händerna och såg lagom förvirrad ut och frågade Beijing? och då pekade de glatt på ett band som startade strax efter. Jag kände mig ganska dum när jag stod där helt själv vid bagagebandet men efter några minuter kom det några passagerare till och sen kom min väska så att jag också kunde traska ut. Så fort jag kom ut överfölls jag av en massa killar som skrek "Hello taxi" till mig och uppenbarligen ville köra mig in till stan. Jag gjorde som jag brukar göra, svarade dem snällt på svenska att jag inte alls var intresserad av att åka i deras svarttaxis och så knallade jag ut där ute och klev in i en taximålad bil i stället. Men det blev nog fel i alla fall. För när min väska hade blivit inlastad i bilen och jag klev in i baksätet så upptäckte jag att det redan satt en tjej i framsättet som såg helt livrädd ut när det klev in en västerlänning där bak.Jaha tänkte jag, antingen så har han sin flickvän med sig i bilen eller så tänker han göra sig en hacka och köra två kunder samtidigt, ska bli spännande att se vem som ska betala vad och om jag får nåt kvitto. Ganska snart insåg jag att det inte var flickvännen utan en helt vanlig passagerare, men när vi körde från flygplatsen så satte han i alla fall igång taxametern och det fanns kvitto i maskinen så det verkade lovande i alla fall. Resan in till stan tog lite mer än en timme och det kändes inte helt behagligt att sitta i ett galonklätt baksäte utan säkerhetsbälte och kasa runt när bilen krängde över ojämnheterna i vägen. Även om han inte körde så våldsamt fort så är vägarna här riktigt dåliga och jag skumpade runt rejält i baksätet innan vi närmade oss stan och det blev mer bilköer. En bit in i stan så snackade chauffören och tjejen i framsätet en stund och så stannade han och släppte av henne. Jag hann inte riktigt se hur mycket hon betalade, men det såg ut att vara ungefär en femtilapp, jag fortsatte min resa i ytterligare en kvart och fick betala hela kalaset som stod på taxametern, 160 spänn ungefär. Men jag fick kvitto och blev inte lurad (tror jag inte i alla fall) och det gör mig inget att chauffören tjänade en extra femtilapp, det är sånt som kallas affärshuvud.
Efter en skön dusch och tandborstning åkte jag ut på stan med några kollegor och åt thaimat. Riktigt gott! Och inte helt fel att hamna i 25 gradig värme och knalla iväg i t-shirt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar