Andra dagens planerade runda var "platt och lätt"

Men om turen är platt och lätt är det ju ingen utmaning, varför inte ta chansen att cykla om Les cinq chateaux som ska vara mycket vackert "men är lite uppför i början".... Och hur jobbigt kan det vara när vår hyresvärdinna berättar att hon har sprungit den vägen? Vad hon inte berättade var att det var EN gång för femton år sedan när hon förberedde sig inför ett maraton....

 Bredflabbad groda = nöjd Anton

 Första stenhögen. Vid det här laget var vi svettiga och Peter var rejält ilsken.

Uppför, uppför, uppför. Anton trampade på och försvann uppför backarna och Peter och Ingela gav upp och hoppade av cyklarna, förmodligen gick dom och pratade kameror eller foto eller vitbalans eller motiv i rörelse. Jag försökte cykla och pinnade på så jag blev blå på absolut lägsta växeln, men eftersom jag höll på att storkna och det inte gick fortare än att gå så klev jag också av.

 Belöningen vid sista slottet, eller slotten eftersom det ligger tre på samma ställe "Les Trois Châteaux du Haut-Eguisheim." Lunch på baguetter och bubbel. Helt plötsligt kändes det värt att ha haft den där flaskan i ryggsäcken hela vägen upp!

Ser ni dom tre pinnarna där uppe? Det var där vi åt lunch. Tog några timmar att ta sig upp och sju minuter att cykla ner. Anton mätte självklart hastigheten med telefonen och kom upp i 59km/h. Lite sur för att han inte spräckte 60-vallen. Vi andra tre tog det något lugnare och blev då omkörda av ett äldre par :-).