Kan inte ni sitta här lite?

Kan inte ni sitta här lite vid soffan och prata lite så där mysigt så ligger jag här och lyssnar... Jo - ELLER HUR!

Tredje och sista dagen med cyklarna

 Om man ska fota med cykelhjälm så får man putta upp den lite chickt i pannan... Notera även skylten i högerkanten, descente dangereuse - farlig nerfart. Det var brant och slingrigt och jag förstår att dom skyltade så från detta hållet, vi behövde dock inte bekymra oss så mycket eftersom vi kom UPPFÖR backen. Blev omcyklad av en helt obesvärad dam i 55-års åldern, höll på att ilskna till på allvar innan jag upptäckte att hon hade elcykel, då släppte jag det igen.

 Glada cyklister på lyxig semester. Trots uppförsbackarna.

 Oklart vart det här fotot är taget, kan vara vilken som helst av dom små och mysiga byarna som vi passerade igenom och drack vin i. Riquewihr eller Kaysersberg kanske?

 Uppför. uppför, uppför...

Och uppför.

Andra dagens planerade runda var "platt och lätt"

Men om turen är platt och lätt är det ju ingen utmaning, varför inte ta chansen att cykla om Les cinq chateaux som ska vara mycket vackert "men är lite uppför i början".... Och hur jobbigt kan det vara när vår hyresvärdinna berättar att hon har sprungit den vägen? Vad hon inte berättade var att det var EN gång för femton år sedan när hon förberedde sig inför ett maraton....

 Bredflabbad groda = nöjd Anton

 Första stenhögen. Vid det här laget var vi svettiga och Peter var rejält ilsken.

Uppför, uppför, uppför. Anton trampade på och försvann uppför backarna och Peter och Ingela gav upp och hoppade av cyklarna, förmodligen gick dom och pratade kameror eller foto eller vitbalans eller motiv i rörelse. Jag försökte cykla och pinnade på så jag blev blå på absolut lägsta växeln, men eftersom jag höll på att storkna och det inte gick fortare än att gå så klev jag också av.

 Belöningen vid sista slottet, eller slotten eftersom det ligger tre på samma ställe "Les Trois Châteaux du Haut-Eguisheim." Lunch på baguetter och bubbel. Helt plötsligt kändes det värt att ha haft den där flaskan i ryggsäcken hela vägen upp!

Ser ni dom tre pinnarna där uppe? Det var där vi åt lunch. Tog några timmar att ta sig upp och sju minuter att cykla ner. Anton mätte självklart hastigheten med telefonen och kom upp i 59km/h. Lite sur för att han inte spräckte 60-vallen. Vi andra tre tog det något lugnare och blev då omkörda av ett äldre par :-).

Ja, vi erkänner

En och annan fika har också slunkit ner

Pensionärsfotografering

Eller storkfotografering? Ingela hittade ett storkbo med en mamma och tre ungar och kastade genast upp kameran och försvann in i fotodimman. När hon efter en stund återkom till verkligheten hade en hel busslast med tyska pensionärer samlats bakom ryggen på henne och det var ett himmelens tjatter och klickande från kamerorna.

Provning

 Det var inte direkt svårt att hitta ställen som man kunde prova vin på, bara att följa skyltarna

 På vissa ställen hamnade man rakt in bland tunnorna, andra ställen hade flådigare "lounger" med en liten bar där man fick prova. Tunnorna är helt klart charmigare.

Alla fransmän svarade i princip "jäss, ö littöl" på frågan om dom pratar engelska, och vi (Anton) svarade då att vi parlerar un petit peux franska och med gemensamma krafter hade vi många och långa och roliga diskussioner om vin och vingårdar och jordmåner och smaker med vinproducenterna.

Lunch i Kientzheim (tror jag)

 I Kientzheim hittade vi vår första vinprovning och en schysst uteservering. Stället såg lite öde ut men tjejen som vi provade vin hos rekommenderade stället (det var hennes systers restaurang...) så vi tog en chansning och slog oss ner. När Anton sen skulle gå in och tvätta händerna visade det sig att stället var fullständigt smockfullt inomhus och MATEN sen....

...den gick inte av för hackor. Jag beställde "lamm som har snubblat i vitlök och rullat sig i örter" typ.

Dags att börja trampa då

 Första utmaningen, att hitta ut ur Colmar och haka på cykelvägen som löper längs "Route de Vin"

 Fotostopp...

 Vinrankor. Såg vi många av. Cykelvägen gick genom vinodlingarna och vi vinglade fram och snackade i sakta mak. Inga bilar som störde och bara en och annan cyklist på racer som ville komma förbi.

 Helgens transportmedel. En vit, artonväxlad citybike med diverse lustiga ljud, skeva trampor och skevt bakhjul. Men fullt funktionell. Alla fyra cyklarna verkar ha varit med om ett och annat för vi lät som en liten glad orkester när vi gnisslade oss fram mellan vingårdarna, men inte ett enda missöde eller punka. Eller jo - Antons framlampa skakade loss sista dagen men vi fångade den i tid och lämnade in den som separat del på cykeluthyrningen så det räknas knappt.

Och så var det fototpaus. IGEN....!

Martin Jund, ett boende vi verkligen kan rekommendera

 

Precis intill gågatan hittade vi vårt bed and breakfast, inte byggt i förgår och inte en rät vinkel men ack så charmigt och med en fräsch lägenhet som stod och väntade på oss.

 

 Det visade sig att Martin Jund inte bara var ett bed and breakfast utan även en av stans vinproducenter. Mamma och dotter skötte bed and breakfast, äldste sonen var vinmakare och pappa och yngste sonen tog hand om odlingarna och vingårdarna. Så här på innergården satt vi och klappade familjens hund som lunkade omkring fritt och provsmakade på familjen Junds vin. Kungligt!

 

Ser ni Ingela där inne i gränden? Hon står utanför dörren till trappan upp till vår lägenhet.

 

 Duktiga killar som förbereder frukosten till oss i vårt kök

Proviantering, energipåfyllning och tur på stan

 Proviantering inför helgens frukostar och picknick. Hur många olika sorters skinka kan det finnas? Bäst att vi tar några olika.

 Energipåfyllning. Man ska ju ta seden dit man kommer och första kvällen valda vi att prova det servitrisen rekommenderade - deras Alsaciska specialiteter. Anton och jag gav oss på något som på engelska beskrevs som veal head - dvs kalvhuvud, och Ingela och Peter valde leverdumplings. På bilden ovan syns mitt kalvhuvud, någon sorts rullad som var lite dallrig i konsistensen men väldigt mör och mjäll och helt okej i smaken. Till det kokt potatis, ägg och en senaps- och kapris sås. Helt okej och kul att ha provat, men jag behöver inte tvunget beställa det igen.

 Colmar visade sig vara en mycket vacker och gemytlig lite stad, en mycket glad överraskning eftersom vi hamnade här av en slump och inte hade läst på något alls om staden innan.

Och ja... ni som följer bloggen vet vid det här laget att det här hör till. Foto på en fotande Ingela :-)

På resande fot, mot Alsace och cykelvinprovningsvuxensemester

 Dags för den här banditen att casha in sin julklapp, en långweekend i Alsace

 Första anhalten, Basel. Härifrån buss till tågstationen och sedan tåg vidare till...

 ...Colmar! Och vid stationen i Colmar var det dags att hämta ut nästa fordon...

...cyklarna! Planen är att vi ska cykla runt mellan byarna och vingårdarna för att njuta av det lokalproducerade vinet. Resväskan ska då inte följa med utan den får allt stanna på vårt Bed and Breakfast Martin Jund i centrala Colmar.

Kvällstur på cykel

Killarna avrundade helgen med söndagsgodis och jag svidade om till cykelkläder

 Bjärred-Lomma-Lund-Habo Ljung-Bjärred i en fantastisk sommarkväll, vindstilla och bara GÖTT!

Mors dag och 45-års firande i Bunkeflo

En bunke kusiner som härjar i trädgården medan vi andra sitter under parasollen och göttar oss.

Födelsedagsmiddag

 Peter lastade in familjen och middagen i bilen och tog med oss till Forsarnas trädgård. Här sitter jag som en annan primadonna och smälter förrätten och smuttar på mitt vin medan alla andra springer runt och fixar. Lyxigt!

 Värden blev visst en smula trött på kvällskvisten...

Lunch på stan

Vy från baksätet... Maria gillar att åka cabbe :-)

MINON!

Storebror är på simskola och jag och Linus har studsat studsmatta så att jag är helt slut. Fick muta honom med melon för att få sitta ner en stund.

Ooooh-ooooh....

 Dags att ta skydd, årets första vattenkrig förbereds...

Full fart på hemmaplan

Två glada killar som studsar runt i sina nya PSG-tröjor. Lite snoriga men dom verkar ha haft det väldigt bra här hemma.

På väg hem

Tillbaka på Charles de Gaulle för att flyga hemåt. Vi har haft en fantastisk långhelg tillsammans i Paris och även om jag saknar mina killar så är det lite ledsamt att åka hem.