Där borta i grådiset finns bron men idag kunde man inte se den. Jag gick i alla fall på rätt håll så jag hade vinden snett i ryggen till skillnad mot dem jag mötte som hade den rakt i ansiktet. De såg plågade ut.
Jag tror att det är nåt fel på mig. Två timmar efter en bastant frukost på youghurt, banan, kiwi och müsli, uppbackat av två grova mackor med leverpastej så är jag så hungrig att jag spenderar sista halvtimmen av promenaden med att gå och fantisera om vad jag ska laga till lunch när jag kommer hem. Omelett...med tomat...potatis...champinjoner....kanske lite färsk basilika på toppen...lite rökt skinka...kanske lyxa till det med att riva lite ost ovanpå...och en knäckemacka till det....och kanske en morot. Det hela slutade med att jag höll ett rasande tempo från havet och hem och med blossande röda kinder lagade en omelett med alla ovan nämnde ingredienser. Muuuuuuuums.
1 kommentar:
Det är nog ungefär samma fel på dig som oss andra ammande mammor.....jag är oxå vrålhungrig JÄMT!
Skicka en kommentar