Uuuuuhhhmmm.... den var fin! Mycket chockela (ja, jag vet att det stavas C H O K L A D, men den var faktiskt så god att jag måste ta i och bre på litta me skånskan, mö mad, go mad å mad i rättan ti´ ni vet.) precis som utlovat, lagom mjuk och kladdig och precis lagom stor. Ja, alltså lagom stor för att dela på två. Det trodde ni inte va? Min flitige man fick faktiskt halva (nästan halva, jag behöll det goa kletet på toppen för mig själv så det blev lite mindre än halva till honom, men det vet han inte om...hihihi). Den var så god att Peter tyckte att hans halva helt klart var värd 13.50. Och det håller jag nog faktiskt med om. Men jag har ändå inte riktigt smält att den kostade tjugosju spänn. Tvåa sjua. Hade jag köpt en kaffe också där jag handlade muffinsen så hade det kostat ungefär som en hel lunch. Tur att jag plockade ut några häften med rikskuponger innan jag gick på mammaledighet.
Men det kaaaaaan tänkas att jag vid något annat tillfälle köper med en likadan hem igen. Så god var den. Om Linus vill ha igen alltså.
2 kommentarer:
Vad fin bloggen har blivit med ny header och allt. SKa du börja matblogga nu också? =)
Haur du för lite att göra eller?
Skicka en kommentar