Det gick fantastiskt bra i går kväll, klart över förväntan. Inte ett knyst om några nappar igår däremot var det trångt i sängen med en grävmaskin, en dumper och en hjullastare. Och Lukas och Anki och Bruno så klart. Vid kranbilen drog jag faktiskt gränsen - den fick stanna på golvet. Han tog väldigt god tid på sig att somna, han hade ju lite att leka med men vid nio gjorde vi ett byte. Maskinerna fick flytta ner på golvet och i stället flyttade Blixten och Bärgaren ner i sängen, dom brukar ju sova där... Vid halv tio låg han platt på rygg med händerna knäppta under nacken och snarkade rejält. Gött.
Inte lika gött i morse när han vaknade strax efter fem och var på ett ohyggligt dåligt humör för att pappa skulle gå till jobbet. Jag har nog aldrig sett honom så arg och ilsken förr. Och jag behövde minnsann inte göra mig besvär, det var han MYCKET tydlig med, det var BARA PAPPA som gällde. Då stack det i modershjärtat minsann. Tjugo över sex fick det vara nog, då hade Peter hastat iväg till bussen och Lukas havererat till den milda grad att min famn dög igen så efter en stunds tröstande kom vi fram till att vi båda behövde "fil-å-banan-å-kuddar". Efter det så stabiliserades humöret något även om det var mycket "jag vill inte det och jag vill inte detta". Första gången vi hade en diskussion om vilken tröja unge herrn skulle ha på sig!
Nåja, i det stora hela har nappäventyret gått riktigt bra så här långt tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar